Kan "minihjärnor" innebära ett genombrott inom MS?

Vi vill alltid höra om nya spännande forskningsrön som kan ge hopp om nya lösningar för multipel skleros. Men varför tar det så lång tid innan dessa fynd visar sig i våra medicinskåp? Tja, så här är det - så kallade genombrott i ”labbet” går inte alltid att överföra så enkelt till verkligheten.

Behandlingar som visar sig vara effektiva i preklinisk forskning har nämligen inte alltid någon effekt på människor. Det omvända kan också vara sant - behandlingar utan effekt i labbet kan fungera väl för människor med MS.


Intressant nog sker ständigt nya framsteg inom forskning vid sjukdomar som påverkar hjärnan och det centrala nervsystemet. Professor Thomas Hartung och hans medforskare från Johns Hopkins Bloomberg School of Public Health har nämligen lyckats odla primitiva mänskliga hjärnor i sitt labb (hjärnliknande strukturer för att vara mer exakt). Dessa primitiva hjärnor skulle kunna vara nyckeln för att testa nya behandlingar.
Om det låter en smula Frankensteinaktigt så behöver du inte oroa dig. Vi pratar inte otäcka burkar fulla av människohuvuden. "Minihjärnorna" är faktiskt små kluster (mindre än ett knappnålshuvud) av nervceller och andra hjärnceller, som trots sin enkelhet, reagerar och beter sig ungefär på samma sätt som de gör i motsvarande full storlek av en hjärna.


Så hur i hela friden lyckades man det detta? Svaret är stamceller - eller inducerade pluripotenta stamceller (iPSCs), för att vara exakt. Forskare kan till exempel ta celler från huden och genetiskt programmera dem att likna embryonala stamceller - med andra ord, celler som ännu inte differentierats till en särskild form av vävnad. Dessa stamceller kan därefter stimuleras att växa till hjärnceller. Professor Hartung förklarade att hans forskningsgrupp upptäckt att dessa stamceller kan programmeras att utvecklas till olika typer av hjärnceller, om de utsätts för rätt blandning av molekyler.


Inom cirka två månader har minihjärnan bildat fyra typer av nervceller och två typer av stödceller. Spännande nog påvisar minihjärnorna även elektrisk aktivitet. Det visar att cellerna kan kommunicera med varandra precis som de gör i den mänskliga hjärnan.
Om minihjärnorna odlas från celler hos personer med vissa genetiska egenskaper eller vissa sjukdomar, kan de användas för att studera dessa. Just nu hoppas forskarna kunna studera Parkinsons, Alzheimers, multipel skleros och även autism genom att skapa dessa skräddarsydda minihjärnor.


En av celltyperna i minihjärnorna är oligodendrocyter, samma celler som producerar myelinskidan som skadas vid multipel skleros. Dessa celler kan fås att producera de viktiga myelinskidorna även i labbet, i en petriskål. Detta ger forskarna en unik möjlighet att studera myelinskador på nära håll och förhoppningsvis testa nya sätt som oligodendrocyter kan uppmuntras att reparera den skadade nerven.
Minihjärnorna är bara en av många former av "organoider" som utvecklas just nu. Dennya tekniken gör det även möjligt attprimitiva varianter av lever, njurar, tarmar och andra organ kan odlas i labbet. Detta kommer inte bara att förändra hur läkemedel testas i framtiden, samma teknik kan också en dag producera mer komplexa organ som skulle kunna transplanteras in i människor.


Under tiden hoppas forskarna att minihjärnor kommer att kunna massproduceras i slutet av detta år (2016) och mycket snart kommer neurovetenskapliga forskningslaboratorier överallt kunna använda dem för att testa nya behandlingar.
Med andra ord kan detta genombrott leda till många fler genombrott inom en snar framtid. Även om minihjärnor må vara små så har de stor potential!

 



Framtid

Det är svårt ibland att leva med multipel skleros utan att inte tänka på framtiden. Det finns nya vetenskapliga framsteg nästan varje dag som ger oss en bättre förståelse av sjukdomen och föra oss ett steg närmare effektivare behandlingar. Vi bryter ner det här så att alla kan förstå och relatera till det.